VALPURI SULE
(Varja Yllö)
1917- 2006
Valpuri föddes 1917 som tredje barnet i Helmis och Aleksanteris barnaskara.
I Helmis minnesanteckningar beskrivs hur Varja föll ned i den källbrunn som fanns vid skolan utanför Hakaja. Man lyckades fiska upp henne, såg till att hon blev varm och allt slutade väl, en dramatisk händelse.
​
Familjens boende i skolan var ganska ensligt, allt för att barn i olika byar skulle ha kortaste möjliga väg till skolan. Detta gjorde att barnaskaran var ganska isolerade och mest lekte med varandra.
Vid något tillfälle åkte Varja tillsammans med systern Elsa i en vintersläde och det föll sig inte bätttre än att de trillade ur. Eftermälet blev ”Julle piiad – litsid piiad” (Yllöflickor- slampiga flickor) Anm.” Julle” är det ryska sättet att skriva Yllö.
1925 började i Varja andra klass i Kandles skola, där även storasyster Elsa påbörjade sitt tredje år. Elsa blev dock under detta år långvarigt sjuk, varvid hon fick gå om det tredje läsåret. Varja och Elsa blev klasskamrater i tredje och fjärde klass. Efter det gick de i skola i Rakvere fram till årsskiftet 1929/30 och sedan i Narva. Det senare förmodligen beroende på att Aleksanteri blev stationerad där i tjänsten. De flyttade därifrån 1935. Om boendet i Rakvere berättar Varja (1987):
Första boendet var i ”Wiederkoms hus vid Tartu landsväg”, ett litet hus i vars andra ända husägaren bodde och där fanns ett piano som jag fick lära mig att spela på. Förutom det gemensamma köket hade vi två rum. Längst bort i det stora rummet med matbord hängde vår stora fotogenlampa.
​
Andra boendet var andra våningen i en trävilla.
I skolan fanns ingen skolbespisning, det serverades tevatten och hade man råd kunde man köpa
wienerbröd.
Den första tiden som farmaceutstuderande bodde Varja och Leo gemensamt i ett inackorderings-
Rum i Tartu. Ekonomin var synnerligen knaper och de hade ont om mat och kläder.
Varja berättar vidare om sina studier till apotekare i Tartu:
”Jag sökte praktikarbete i Rakvere mellan studieterminerna (först på stadsapoteket men där
blev jag avvisad. Däremot tog sig apotekare Jürima på Länsapoteket an mig och där arbetade
jag somrarna åren 1936/37. Då bodde jag hos Tant Therese, senare fick jag ett eget rum högst upp i apotekshuset.
År 1939 flyttade jag till en ensam nucka – ”Jesus brud” – på Laadagatan. Hit kom ofta mor när hennes hus brunnit upp. Där fick även min bror Adolf bo på julafton 1939 då far hade låst ut honom.
De sista åren innan jag reste till Finland bodde jag i ett litet hus på Tööstusegatan precis vid apoteket”.
​
Varja blev färdig farmaceut under krigsåren och arbetade på apoteket i Rakvere. Enligt Helmis minnesanteckningar bodde Helmi då ofta hos Varja. Vintertid åkte Helmi sparkstötting mellan Rakvere och Kandle. De sena hemkomsterna oroade Varja stort, och hon lär ha yttrat: ”Vad skulle andra barn säga ifall mor skulle försvinna på detta sätt”.
Det finns också avskrifter/översättningar av brevväxling, först ett födelsedagsbrev till Aleksanteri år 1934, därefter brev från Helmi till Valpuri under år 1937. Det framgår att Helmi är på annan ort, cirka 40 kilometer sydväst om Tartu. Tonen i breven är beklämmande. Eventuellt bor Helmi här på grund av den pågående skilsmässan från Aleksanteri, kanske fick hon kanske här arbete och sin försörjning.
Den i brevet nämnde Dehn är son till den tidigare godsherren över Kandle by.
​
Morfar avser Helmis far som levde tillsammans med familjen på Kandle. Det sista brevet är tydligen en alternativ översättning av det ovan nämnda.
Valpuri gifte sig år 1947 med Karl Sule (1907-2001). De bodde i
Bandhagen, Stockholm och skaffade sig ett fritidshus på Älgö i Stockholms skärgård.
När hon dog år 2006 var hon ensam kvar av syskonskaran.
Adolf skrev att ”Varja har bråttom från dag till kväll. Det mesta av tiden ägnar hon sig åt att döda och obducera grodor, men på kvällarna läser hon eller går till konventet”.
​
JAAN
Jaan föddes i Stockholm 1951 och är Varja och Karls enda barn. Han gifte sig med Francoise och de har tre barn; Annelie, Carina och Karl-Johan
​